Så här inför jul känner jag mig extra finurlig. Gillar allt smussel och smyg som involverar julklappar.

Min gubbe (eller J som han brukar heta här) är inte så bra på detta. Han säger rakt ut: "Idag beställde jag din present" och "Igår kom din present". Sedan har han packat in den och ställt den på hyllan ovanför skrivbordet. Så att jag SER den VARJE gång jag går förbi. Har såklart ingen aning om vad det är, men lite hemlighetsfullt får det väl vara? Han kunde i alla fall försöka gömma den under sina kalsonger eller ute i garaget. Men nej.

Oh well. Jag får axla rollen som fiffeldrottning nummer ett. Än en gång.

Som jag skrev på facebook: "Om man någonsin tvivlat att vi härstamma från aporna så skall man åka med oss en fredagskväll från Helsingfors."

Folk spydde från höger till vänster över hela båten och en man fick näsbenet knäckt och blödde över hela mattan. Inget man inte sett förut men folks dumhet får mig ändå alltid att bli lika förvånad. True story.

Nu är jag ledig igen och väntar fortfarande på snön. Ser dock dystert ut. Det enda dom lovat är regn, regn och mera regn.

Regn.

Självständighetsdagen kom och gick. Vi har fortfarande ingen snö vilket jag tycker är synd. Förra året låg det 40 cm på backen och det kändes som hela södra Finland hade bytt plats med Lappland. Barnet inombords vill ha SNÖ!

Idag förbereder jag mig för galenskap och fylla. Tyvärr är det inte jag som skall vara galen och full utan alla passagerare som går ombord samtidigt som jag. Jag får nöja mig med att städa upp efter båtkemisterna. Och så har dom lovat storm. Woptido!

ÅH. Varför glömmer jag bort att bloggen finns?

Min syster är på besök. Igår påbörjade vi Buffy-maraton. Vi skall vara extremt nördiga och crosstitta på Angel från och med säsong 4.

Katten Wilma kollar bara på naturtelevision. Hon har tackat oss för det nyuppsatta fågelbordet genom att börja jama klockan fem varje dag.

Öh.

Vi är plötsligt med Opel.

Alltså vi köpte en bil.

Vuxenpoängen trillar in.

Den är silvrig och fin och blank. Som min morbror brukar säga: "man blir liksom kaveri med Opeln direkt."

Det finns inga ursäkter, inga bortförklaringar och absolut ingen förlåtelse. Jag som älskade att blogga slutade plötsligt. Bara så där. Pang bom! Nu vill jag verkligen börja igen.

Senast jag skrev var i maj. Nu är det december.

Vad har hänt sen sist?

- jobbade hela sommaren. 10 dagar båt, 10 dagar ledigt, 10 dagar båt. In i det oändliga.

- simmade. Mycket. Grillade. Mycket. Solade. En del.

- när hösten kom plockade jag svamp. 100 liter minst.

- fick nog av tanken på novembermörker och beställde en Thailandsresa.

- vi var borta två veckor. Bangkok - Koh Chang - Koh Mak - Koh Chang - Bangkok. En fin resa.

Och nu är det plötsligt december och snart är det jul.

Det var ett tag sen jag skrev, igen. Jobb + vårens ankomst gjorde att jag har glömt bort bloggen, igen.

Mitt förra inlägg präglades av en näst intill deppad ton. Mådde illa av min nya livsstil, fettet växte i halsen och hade ingen energi alls. Men sedan, oj oj oj. Plötsligt vände det. Har inte mått så här bra under hela min livstid. Sötsuget och dalande blodsocker är ett minne blott. Äter gott, ca 3 gånger per dag, har inget sug alls mellan målen och kläderna sitter lösare. Kan utan problem gå förbi godishyllan i affären , chips får mig att rynka på näsan och t.om. frukt smakar äckligt sött.

Känner mig upplyst och näst intill frälst. Jag som varit fettskrämd en stor del av mitt liv kan inte fatta att jag blivit så grundlurad, både av samhället och media. Dietister som på fullaste allvar tror att mättat fett (som exempelvis finns i bröstmjölk) skulle vara farligt får mig att vilja dunka huvudet i väggen. Vi är djur. Gammelfarfar som levde för miljoner år sedan åt knappt några kolhydrater alls. Han åt animaliska fetter, rötter, lite bär (under säsongerna som tillät det) och hade, så vitt jag vet, ingen av de folksjukdomar vi lider av idag. Vi och våra kroppar är fortfarande, evolutionsmässigt, inte redo för det som jordbrukssamhället  och industrisamhället gav upphov till. Stärkelse, tillsatsämnen, rent vitt mjöl och, kanske den största boven av alla, sockret.

Tänker aldrig gå tillbaka till en högkolhydratskost igen. LCHF for life.

För den som inte vet vad LCHF innebär rekommenderar jag varmt www.kostdoktorn.se

Usch. Är trött, sliten och mår illa hela tiden. LCHF is a bitch. Hoppas verkligen det vänder snart.

LCHF, dag två.


Lågkolhydratvåfflor med blåbär och grädde. Rätt okej resultat, mätt blev man!

Några bilder från gårdagen.


Döpte denna söta krabat till Emil.


J fick nya vänner.


Emil sover efter middagen. Inte lätt att vara pontentiellt flasklamm.